Förlåt, glömde ju skriva att pappa hade namnsdag samma dag som de andra ju :(
Hehe.
Jaaa, det där med solningen gick ju som det gck, låg ute från tjugo i tio till tre typ när det började bli dags att göra sig iordninng för jobb. Och RÖD som en kokt kräfta kan jag lova att jag var!
Men hoppas det övergår till lite brun iaf...
 Och det där med att jag blev rastlös och nervös när jag var hemma övergick till att man blev osams med mrJ.
Inte bra inte bra. Vi skulle inte ses mer, men titt på fan sara åkte dit på kvällen dagen efter ändå...
Skönt det..
Nu har jag varit på systemet å Ikea å lite sånt med mor, hemkommen med en ny jeanskjol och lite smått å gott.
Ja tror ja köpt en kjol i veckan på senaste, men det behövdes.
Har kommit fram till att ja ska låna våran andra bil när vi drar till Öland. Ifall min koppling skulle råka rasa :P Finns dock ingen stereo i den men vi får lösa det på annat sätt!
Hoppas vi kommer iväg bara, annars ser ja till å åka till Västervik kan jag lova.
Idag blire nog lugna gatan, kanske dricka nån cider för jag är fruktansvärt sjukt sugen, de ligger å väntar på mig. Ska strax dra mig till Mantorp å glo på bugrun, hehe.
Imoooorrn fyller Idis år och jag har faktiskt varit å köpt en present till henne idag <3 Hohoho..
Hoppas det blir bra.
Mjölby blire alltså imornkväll och jag har köpt en flaska vin som jag ska förtära och så några cider förstås, ska bli gott å skönt å kul! Haha...


måste erkänna att det är fruktansvärt märkligt Uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuunderbaaaart att vara ledig hela helgen, har fortfarande inte vant mig vid att vara ledig varannan helg från att jag jobbade varenda :(
Men njuta ska jag göra. Mhhhmmmmrå! Sitter å lyssnar på bobban å förbereder mig på att dra vidare..

oooooooooh det är så många tatueringar jag vill ha men kan inte bestämma mig för vilka jag ska sätta vaaaar.

Puss på er!

Tiden går fort...
Senast jag skrev var 19e maj. Och nu är det 6e juni.
En stund till iaf...

Henke fyller år idag, och farfar Henke och Zebbe har namnsdag. Och så är det ju faktiskt nationaldagen.
Var i Klockrike en sväng efter jobbet, det var trevligt, solade en liten sväng, busade lite, gav present och fikade.
myspys.
Hugo ville åka med mig hem i bilen. "vad gör du Hugo?"
- sitter i baksätet.
Hiihi, sicken tok.

Är hemma i Västerlösa. Faktiskt, ska nog sova hemma. Om jag inte drar iväg till efterfest framåt natten, men ska försöka trivas och stanna.
Det var sjukt länge sen.
Jag klättrade på väggarna och blev på exakt lika dåligt humör som förr när jag varit hemma mer än en halvtimme.
Stank rutten strömming i hela huset och jag stängde in mig på rummet där stanken inte brytit sig in än. blev knäpp. Och jag hatar det.
Kommer ihåg när ja var hemma förr och jag å Jocke aaaaalltid blev osams för att så fort han inte var härringde jag en miljon gånger och var ledsen och allt jag var. Och det var bara för jag var så fruktansvärt rastlös å bara behövde sällskap. Och det var likadant förut med mr J. Jag var nära att börjha göra samma sak. Och han vet inte om hur jag blir, men han blev tillomed nästan lite irriterad och sa att jag var larvig. (pga en sak jag råka säga) hehe.
Jag tål inte att sitta här själv, men det övergår med timmarna, och nu är jag bara så fruktansvärt orolig.
Orolig är exakt det rätta ordet.
Hjärtat dunkar hårt och sakta, men det känns nästan som fort, jag är livrädd för att tänka för mycket och bli ledsen.
Och egentligen är det kanske bra för mig att ägna lite tid med mig själv, men det är nog det nu när jag tänker efter som jag är så jävla rädd för, vill nog inte känna alla de känslorna som jag går och bär på. Och de senaste månaderna har jag sett till att hela tiden ha någon bredvis mig och då hinner jag inte, eller får inte tänka på det. Och då tränger jag bort det.
Men nu när jag sitter och skriver det så är det faktiskt så. Jag tror att anledningen till att jag inte kan vara själv är för jag inte orkar vara ledsen. Jag vet att jag blir det, och nu skriver jag bara samma saker hela tiden för att jag inte ska börja gråta. Jag har tänkt mycket på Johannes, men inte så. Bara att det är så jävla jävla sjukt att vi inte hörts och jag har inte hört av mig och jag ska inte höra av mig. Och skulle jag det skulle han inte svara. Och det är lika bra.
Men jag kommer inte höra av mig för jag har gjort bort mig och ska inte göra om det.
Man kan inte ha kakan och samtidigt äta upp den.
Men det är fruktansvärt sorgligt att det blev som det blev den sista gången, det gör ont i mig att ha den bilden av mig som den sista. så fort jag får upp den i huvudet mår jag illa.
Jag känner mig så sjuukt jävla skyldig. Och fan nu kom gråten...

Skulle egentligen skrivit om att jag skulle vilja springa ner till mamma där hon ligger i sängen och läser med sin lampa vid sängen som lyser rosa i hela sovrummet och ge henne en jävla bamsekram för att hon visar på ett så konstigt sätt att hon saknar mig när jag inte varit hemma på flera månader, bara duschat och dragit igen, hon kom in häromdagen när jag sov och pussa mig på pannan och var jätte glad att jag var hemma och frågade om jag var lika trött som farfar.
Senare när ja vaknat var hon inte hemma, då var hon hos honom och hon lät jätte ledsen och sa att hon gärna ville vara hemma för hon inte träffat mig på så länge och att det kändes som att jag flyttat.

Och så skulle jag skrivit om den extremt sjuka kvällen igår.
Och så skulle jag skrivit om min älskade farfar och att jag är så ledsen för hans skull. Och att Henke kom med en bra idé om tatuering idag.
Och om alla födelsedagar som stundar.
Och om alla helger på senaste och om alla underbara människor jag träffar ibland som säger så extremt snälla saker som värmer...

Men nu ligger jag bara här och känner hur hårt hjärtat dunkar och jobbar sig ut ur bröstkorgen och hur tungt det är att känna hur rädd man är för att vara med sig själv.
Jag tycker inte om mig själv.
Jag har sagt det förut kommer jag ihåg, för flera flera år sen skrev jag i ett anteckningsblock nått i stil med hur gärna jag skulle vilja slippa vara med mig själv varenda dag. Jag skulle vilja vara som många andra i min omgivning är som kan tycka det är skönt att få vara själv ibland....

jaja, imorn ska min kära mor väcka mig vid nio när hon ska in till farfar. Och då ska jag gå ut i gräset och lägga mig och lapa sol heeela dagen fram tills det är jobbdags... :(

Jag bara klagar känns det som, jag skulle egentligen skrivit ett neutralt inlägg som jag läste ett nyss, bara skriva lite om läget liksom. Det jag först tänkt få fram var att jag har krupit ner i min egna säng för första gången på riiiiiiktigt länge, med pappas dator i knät,pratar me madde på msn och lyssnar på talbok.
Som en gammal pensionär, men det är mysigt och den är riktigt bra.
Jag undrar jag när Johan ringer då. "jag ringer när vi kommer till stan" det var länge sen.
Bortglömd kanske.
Så kan det gå. Nu måste jag lyssna lite noggrannare.

Och det viktigaste jag skulle säga var:
AAAtt jag saknar Maria jäääääääääääätte mycket och det ska bli riktigt kul att hon kommer snart, ja har pratat med henne en gång på tre månader och det är sjukt. Min Märy ju.
Har inte ens numret :(
Hoppas hon vill ses när hon är hemma och har lite lite tid över till mig iallafall! <3
Har tänkt på henne varje dag den senaste tiden för tusan.